Grubbe/Västerhiske

• Fågeltornet på Gran

• Landshövdingarna på Gran
• Viktiga händelser. Kronologi Grubbe 1
• Carl von Linné besöker landshövding Jacob Grundel 1732

Fågeltornet på gran

Du når fågeltornet på Gran från Häradsvägen mellan Lundåkern och Backens kyrka genom att följa Älvtået ned mot älven eller genom att ta Cammererarens gångväg. Fågeltornet har tillgänglighetsanpassats och är en fin utsiktsplats för fågelstudier och för att njuta av Umeälvens landskap med fågelsång, vatten och grönska.

Här finns informationsskyltar om Umeälvens dalgång, Häradsvägens fåglar och Umeälvens sångfåglar.

Läs mer om fåglarna.

Landshövdingarna på Gran

Det stadsnära Backenområdet är en gammal jordbruksbygd som gränsar mot bostadsområdena Backen, Grubbe och Västerhiske. Området väster om Tvärån kallas Kungsänget och har sitt ursprung från den Kungsgård eller avelsgård som Gustav Vasa grundade 1556 för att ”genom föredömmets nit bibringa allmogen bättre insikter i jordbruket”. Förutom detta var tanken med Kungsgården att vara en militär underhållsbas för att tillgodose behovet av brödsäd.

I ett brev från 1556 tillkännagav Gustav Vasa, att Lars Olofsson Björnram, som var häradshövding i Västerbotten, detta år förvärvat jord i Umeå socken åt kungen och mot ersättning upplåtit sin del uti byarna Grubbe, Hiske, Backen och Yttertavle. Den härigenom erhållna jorden låg på Backen, Grubbe och i Västerhiske. Till detta lades en del av Prästbordet och sammantaget bildades nu en rätt betydande domän som skulle skötas för kungens räkning.

Området, som kallades Kungshägnet med Kungsgårdstomten, ligger idag väster om Tvärån och söder om Kungsgårdsvägen och ned mot älven.

På 1812 års karta över Västerhiske nedanför där ämbetshusen stod och närmast gränsen till Kyrkbordet/Backen står namnet färjestaden (ordet från fornsvenskan faeriostadher ”färjeställe”, syftande på en landningsplats för transporter, på samma sätt som det öländska Färjestaden) med en större och en mindre byggnad vid älven. Detta färjeställe var det man kom till från Röbäckssidan. På Röbäckssidan av Umeälven fanns ett färjeställe vid foten av ”Sommaråbacken” som ledde ut på Röbäcksholmen där färjan lade till.

Carl von Linné besöker landshövding Jacob Grundel 1732

Under Linnés lappländska resa besökte han en sommardag 1732 landshövdingen baron Jacob Grundel: ”Jag hälsade på landshövdingen baron Grundel, vilken undfick (tog emot) mig helt och väl och är ett mönster av fromhet. Han viste och sade mig åtskilliga kuriösa saker.
Uti sin bur hade han några Loxias (korsnäbbar) eller conirosores (kägelrivare), vilka åto conos abietis (grankottar) perfekt, tog dem med munnen, höll dem med fötterna, tog ut frön med sin korsnäbb. Utanför fönstret såg jag i kärret en gulärla och svalor. Han hade också haft snösparvar, vilka i Frankrike ofta säljs för en dukat, men i Skåne även fås. Brushane haver i år funnits nog.

Potatis bliver här ej större än vallmo, tobak låter med största möda i bästa år driva sig till frö.

Phaseolus pumila (krypböna) växer bra, men scandens aldrig. Faba (åkerböna) även, Pisum (ärter) låter ej mognas, Rosa, Malus, Pyrus, Prunus non crescunt, licet cult cine summa difficulate (rosor, äpple, päron, fågelbär, växa ej vilda men låta sig odlas utan större svårighet). Radicula (någon krasse), Sinapi (senap), Raphanus ruat. et hort (åkerättika respektive rädisa och rättika). Ärter skallösa, optime.

Förutom ovannämnda piplök, gräslök, Barbarea, Aqvilegia, Ptarmica (nysört), Lychnis coron.(någon rosenbuske), Cochlearia, Ribes Grossularia, Crespinus (stickelbär, krusbär), Rosa sylv.(körsbär, äpple (egentligen fruktträd)), fågelbär, Levisticum (libbsticka).