På sina håll uppfördes herrgårdsliknande mangårdsbyggnader som t ex Böle överstelöjtnantsboställe, som uppfördes 1694. Av äldre kartor framgår att Böle by på 1600-talet var delad i en tät bykärna i söder och en gles gårdsrad vid älven.

Tegsbyarnas karaktäristiska långsträckta prägel är också känd från 1600-talet. Före sekelskiftet 1900 var Böle och tegsbyarna klart åtskilda bebyggelseenheter. Fram till slutet av 1800-talet växte byarna snarast åt motsatt håll och det berodde på att det östra hemmanet i Böle under denna tid fungerade som militärboställe och dess stora domäner förhindrade en utveckling av Böle by åt öster mot Teg.

Innan Umeå blev stad 1622 gick kustlandsvägen från Röbäck norrut till färjeläget vid hamnplatsen vid Backens kyrka. Efter stadens grundande gick den istället över Röbäcksslätten söder om Böle by och fram emot ett nytt färjeställe på Teg vid nuvarande Färjställsgatans mynning vid älvstranden. Sträckningen över Tegsåkern ändrades på 1730-talet och gick längre västerut och möter vägen utmed älven inom Böle.

Under ryssarnas härjningar på 1700-talet drabbades staden och byarna runt omkring på ett förödande sätt och b la Böle boställe förstördes.

Under 1700-talets slut anlade umeborgare skeppsvarv på tegsstranden. De första varven i Umeå låg i själva staden. Skeppsbyggnad bedrevs även på Ön. Varven flyttades dock av brandsäkerhetsskäl till tegssidan 1792-1797.

Tegsstranden blev en del av stadens hamnmiljö. Skeppsbyggmästare och annan varvspersonal, liksom mycket sjöfolk var bosatta på Teg.

Varvs- och hamnmiljön kompletterades 1877 med tjärhovet (upplagsplats för tjärtunnor), som detta år flyttades av brandsäkerhetsskäl från Broparken till Teg. Tjärhovskajen låg mellan färjestället vid nuvarande Färjställsgatans mynning och Jägarvägen.

Vid 1800-talets mitt etablerades ett brännvinsbränneri och på 1870-talet ett bryggeri, Västerbottens Ångbryggeri AB. Dessa låg öster respektive väster om färjestället.

På 1860-talet byggdes stadens första bro över älven, Gamla bron, som idag används som gång- och cykelbro. I samband med brons tillkomst drogs kustlandsvägen ner mot bron via nuvarande Bryggargatan.

Vid stadsbranden 1888 som började på stadssidan eldhärjades såväl varven som bränneriet och Västerbottens Ångbryggeri AB på tegssidan. Bryggeriet återuppfördes dock på sin gamla plats.

Umeå bryggeri, i vars lokaler på stadssidan branden hade börjat, återuppstod på tegssidan under namnet Umeå Ångbryggeri AB, vars nya byggnader togs i bruk vid älvstranden 1891. Därmed fanns två bryggerier på tegssidan.