Strömbäcks by är belägen söder om Ströms by vid Strömbäcksfjärden i Västerfjärden. Byn är en radby i nord-sydlig riktning och har haft bruksdrift under olika tidsperioder från mitten av 1700-talet fram till 1880.
Det var landshövding Olof Malmerfelt som 1748 fick privilegier på anläggandet av ett glasbruk i Ström. Det var det första glasbruket i Norrland. Men driften kom igång först 1751.
Bruket drevs under olika perioder fram till 1880.
En äldre byggnadstradition finns fortfarande bevarad i området, exempelvis i form av låga parstugor och enkelstugor. Vissa byggnader byggdes om i början av 1900-talet och under samma period tillkom även nya byggnader.
Byns byggnader härstammar framförallt från 1800-talets andra hälft och 1900-talets första årtionden. Bruksplanen går fortfarande att avläsa genom den axiala planen där axeln avslutas med en kyrka på den plats där herrgården tidigare låg. Strömbäcks bruk och by ses som ett gott exempel på traditionell bruksmiljö med tillhörande komplementsamhälle.
Här finns Strömbäcks glasbruk, folkhögskola, kyrka och kolerakyrkogård.
I närheten finns också naturreservatet Strömbäck-Kont.
Besöksmål & sevärdheter
Historia & kuriosa
Hitta hit
Besöksmål och sevärdheter
Naturreservatet Strömbäck-Kont
Strömbäck-Kont är ett mycket välfrekventerat naturområde med både sandstränder och klippbad. Kont är också ett populärt utflyktsmål för båtägare i Umeå.
Strömbäcks kyrka
Till folkhögskolan hör även Strömbäcks kyrka som invigdes 1966. Den ligger mitt i skolområdet och var ursprungligen en rundloge.
Kyrkan är en populär plats för dop och vigslar.
Historia & kuriosa
Strömbäcks glasbruk
Strömbäcks glasbruk har sin början 1748 då landshövdingen Olof Malmerfelt fick privilegium på anläggning av ett glasbruk vid Ström. Malmerfelt anställde Christian Fillion som teknisk ledare. Glastillverkningen började först 1751 men höll bara på till 1755.
Lämningar efter ett glasbruk med bruksbyggnader, hyttgrund och slagghögar kan ses i området.
Kolerakyrkogården
Under 1800- talet härjade koleraepidemier runt om i världen. Det var en väldigt smittsam sjukdom som på den tiden hade hög dödlighet. För att minska smittorisken begravdes de döda på speciella begravningsplatser.
I Strömbäck finns en kolerakyrkogård från 1853 då 23 personer från Strömbäcks glasbruk dog av kolera och begravdes på denna plats.
Under nästan hela 1700-talet hotades vår landsända av denna sjukdom som var en direkt följd av krigen och dess förflyttningar av trupper och flyktingskaror.