Enligt mantalslängden fanns det i Brännland sex bönder 1543 och sju bönder 1750.
Byn består av två huvudbygrupper som ligger i anslutning till den gamla landsvägen.
Bäckarna med omgivande ängar har påverkat byns lokalisering och därmed byns indelning i en östlig och en västlig del. Den östra delen kan betraktas som en bykärna och den västra delen omfattar området med t ex Ålö Maskiner. Gårdarna är oftast fyrlängade med en gårdsplan som i regel var sluten mot landsvägen genom placering av en byggnad parallellt med vägen. Under 1700- talet växte bebyggelsen i bykärnan och där fördubblades antalet gårdar.
Hitta hit
Besöksmål & sevärdheter
Soldattorpen
Det fanns ursprungligen fyra soldattorp på Brännlandshällan. Kvar blev de stugor som hört till rotarna 63 Brännberg och 64 Allard. Till dessa hörde också en ladugård och en liten bagarstuga.
Husen med tillhörande markområde köptes under 1950-talet av hembygdsföreningen Umbygda.
Soldattorpen i Brännland blev ett populärt utflyktsmål och därmed behövdes service för besökare. En gammal mangårdsbyggnad från Norrfors flyttades till Brännlandstorpen och kallas nu Rotebondegården, en typisk Västerbottensgård, som invändigt anpassats för sitt nya ändamål.
Till anläggningen har också förts en stor fyrkantloge, Storstugan, med imponerande timmerarkitektur. Den har tidigare stått på Teg. I Storstugan är serveringen inrymd.
Här finns idag Brännlands Wärdshus som serverar allt från kaffe och våfflor till gourmetmiddagar.
Brännlands Wärdshus, www.brannlandswardshus.se
Jättegryta i Brännland
Jättegrytor har bildats genom att stenar, grus och sand snurrat runt i virvelströmmande vatten och slipat sig ner i berget. Resultatet blir efter mycket lång tid en helt rund gryta i berget.
Följ stigen och trapporna från rastplatsen vid soldattorpen ned mot älven.
Historia & kuriosa
Om Brännland
Enligt mantalslängden fanns det i Brännland sex bönder 1543 och sju bönder 1750.
Byn består av två huvudbygrupper som ligger i anslutning till den gamla landsvägen.
Bäckarna med omgivande ängar har påverkat byns lokalisering och därmed byns indelning i en östlig och en västlig del. Den östra delen kan betraktas som en bykärna och den västra delen omfattar området med t ex Ålö Maskiner. Gårdarna är oftast fyrlängade med en gårdsplan som i regel var sluten mot landsvägen genom placering av en byggnad parallellt med vägen. Under 1700-talet växte bebyggelsen i bykärnan och där fördubblades antalet gårdar.
Under det sista århundradet har de två bydelarna vuxit samman till ett långt bebyggelseband längs gamla landsvägen. Byns kvarnar har funnits vid Smörbäcken (totalt fem st 1661-1826).
Västra Brännland har under 1900-talet genomgått en tätortsutveckling sannolikt på grund av utvecklingen av kommunikationer och industri i området. Bebyggelsen i bykärnan i öster har däremot behållit sin agrara prägel, dvs baserad i huvudsak på jordbruk.
År 1896 invigdes bibanan Vännäs — Umeå och en järnvägsstation anlades norr om gårdarna i västra Brännland, Brännlands station. En förtätad bebyggelse framväxte kring stationen.
Brännlands träförädling AB anlades 1902 i västra Brännland och sågverket var i gång till 1944. Kvar från denna verksamhet är ett transformatortorn och den herrgårdsbetonade disponentvillan, Villa Solsidan.
I Brännland har funnits mejeri, biograf, Konsum och missionshus. 1950 startade Karl-Ragnar Åström en mekanisk industri för tillverkning av frontlastare- Ålö Maskiner, nu Ålö AB.
Under 1950-talet och senare byggdes småhus främst kring avtagsvägen till Sörfors. En gata anlades parallellt med landsvägen.
Den nya Vännäsvägen (E 12) byggdes omkring 1960 och drogs ovanför den gamla landsvägen och rakt över odlingsmarken.