Umeå Östra

Resecentrat i stadsdelen Öbacka, som uppförts för Botniabanan, kallas i folkmun kexchokladen. Anläggningen är en viktig del i det stadsplanegrepp, som genom en distinkt diagonal (Lasarettsbacken/ Daniel Naezéns gata) binder samman järnvägen med sjukhuset och campusområdet. Vänthallen utgör en skarpt utskuren volym med svagt utåtlutande fasader, som grenslar dubbelspåret. Dess utform- ning med glas som dominerande material, speglar tidsandan vid tillkomsten. De diagonalställda limträbalkarna i olika dimensioner, som skulle ha en konstruktiv funktion, har i den byggda versionen reducerats till en karaktärsskapande, stomstabiliserande roll och del i upphängningen av glasen. Utifrån förtar solskyddet delvis den önskade känslan av skimrande lykta, men interiört upplevs ljuset och luften.

Från stationshuset löper under Holmsundsvägen (Blå vägen) en spatiös gång, belyst av såväl lanternin, som ett fönster ut mot älven. Passagen har därför, trots svåra förutsättningar, utvecklats till en behaglig transportsträcka. Till detta medverkar den konstnärliga utsmyckningen i form av målade kakelväggar. Arkitekten har valt att utforma byggnadsvolymen, som inrymmer uppgången mot sjukhuset, till en slags miniatyr av själva resecentrat. Mot väster har en parkdel anlagts, som domineras av en långsmal damm med omgivande perennplanteringar. Det rinnande vattnet skapar en lugn atmosfär och kopplar visuellt samman parken med Umeälven och det mellanliggande Djupbäcksstråket.

Arkitekt: White Arkitekter, Lennart Sjögren, 2008.
Konstnär: Astrid Sylwan.
Planarkitekt: Olle Forsgren och Patrik Forsberg, 2008.

Projektbeskrivning