Strömpilsplatsen

Du är här:/Strömpilsplatsen
Strömpilsplatsen2018-11-19T23:56:29+00:00

Project Description

Tony Cragg (1949- ) 2003

Vid infarten till Strömpilsplatsen står ”Line of Thoughts”, en 6,5 meter hög bronsskulptur placerad på ett betongfundament alldeles vid strandkanten. Som en korkskruv vrider sig skulpturen runt sin egen axel och skapar mänskliga profiler när vi rör oss utmed verket. Likt tankar som skapar föreställningar framträder då gyllene ansikten som avtecknar sig mot älven och den omgivande miljön. Den stillastående skulpturen blir föränderlig och formas visuellt av oss som besöker platsen.

Skulpturen, som väger över fyra ton, är tillverkad i olika sektioner som lagts på varandra och sammanfogats till en helhet som avtecknar sig mot himlen och Kolbäcksbron. Placerigen vid vattnet, det reflekterande ljuset och den böljande ytan förstärker uttrycket av rinnande föränderliga former.

Vattentrappa, 1998 Claes Hake

Vattentrappa är en monumental fontän, ett vattenkonstverk med rötter i antikens offentliga fontäner som under medeltiden utvecklades till torgbrunnar och under renässansen blev dominerande inslag i stora terrasserade trädgårdsanläggningar t.ex. i Villa d´Estete i Tivoli, Italien. Under 1900-talet blev åter fontänanläggningar vanliga i den offentliga miljön, och vattentrappor skapades i många av våra europeiska städer, t.ex. den framför Rådhuset i Oslo som är besläktad med Claes Hakes Vattentrappa i Umeå (IT)

Vattentrappa

Rhysome II, 1998
Antony Gormley (1950 -)
Strömpilen, Rondellen
ÄGARE: BALTICGRUPPEN

Den 3,5 meter höga skulpturen Rhyome II består av kroppar som beskriver en ekerformad rörelse, både framlänges och baklänges. Den är asymmetriskt placerad på den cirkelrunda stenlagda rondellen, som är en del av själva konstverket.

Rhysome II är uppbyggd av sex solida huvudlösa kroppar i gjutjärn med stiliserade bröstvårtor och med armar tätt tryckta mot sidorna. Var och en har en vikt på 800 kg. En lätt framåtlutad kropp bär fem liknande gestalter som är avgjutningar av konstnärens egen kropp och har den levande människan som utgångspunkt.

Antony Gormleys kroppar, som för det mesta är avgjutningar av hans egen, beskriver inte i första hand hur kroppen ser ut. Hans konst handlar om hur kroppen förändras, föds och dör, färdas i tiden, är mötesplats för uppllevelser och erfarenheter eller förökar sig som t.ex. ett rhizom eller en jordstam. Så kan människan återges, som en näringslagrande gestalt, med utlöpare i likhet med kvickrot, vitsippor eller potatis.

Skulpturen Rhysome II omges av färdande människor som ständigt är på väg. Den står på sin arena som är rondellen – vägen utan början eller slut. (IT)