Röbäck

Röbäcks by är belägen ca 4 km sydväst om Umeå centrum. Den är en av de äldsta byarna i Umeå kommun och har under en relativ lång tid även varit den största.

Hitta hit

Besöksmål & sevärdheter

Historiska platser i Röbäck

”Historiska platser” i Röbäck är en led som följer 5 km-slingan vid Röbäcks idrottsplats. Här kan man finna följande platser:

  1. Röbäcks källa
  2. Bron över Röbäcken
  3. Stenhuggarängen
  4. Krigsgravarna
  5. Kvarnarna i Röbäcken
  6. Linodlingen (vid historiestigen)
  7. Fornlämningarna (vid historiestigen)
  8. Norrstigen – Kustlandsvägen
  9. Galgbacken
  10. Kyrkberget (vid historiestigen)
  11. Jättestuberget med grotta och utsiktstorn (vid stigen)
  12. Kulturmejeriet

1. Röbäcks källa

Denna uppmärksammades på 1600-talet som hälsobrunn. Urban Hjärne beskrev redan 1702 Röbäcks källa, vars vatten var känt för sitt hälsosamma och järnhaltiga vatten. 30 år senare passerade studenten Linnaeus, adlad senare till Carl von Linné, Röbäck. Källa: Historiska platser i Röbäck.
Läs om fler hälsokällor i Umeå

2. Bron över Röbäcken

Detta är Västerbottens äldsta vägbro av sten. Den uppfördes 1843 och var en bro för kustlandsvägen, som var den stora landsvägen mellan Stockholm och Torneå. Vattenmängden var i Röbäcken då betydligt större än idag. Tidigare fanns sannolikt en bro byggd i trä. När bron reparerades sommaren 2000 fann man ett stenblock med datumet ”7 juli 1843”. Denna bro, Söråkersbron, är den äldsta bevarade kallmurade bron i Västerbotten.

3. Stenhuggarängen

I Röbäck har det funnits en lång stenhuggartradition. Till minne av dessa skickliga yrkesmän har monument rests på en plats som fått namnet Stenhuggarängen.

Stenhuggarna hämtade sten från Kyrkberget och på 1900-talet från Djäknebölsklinten. Märken i berget finns än idag. Först borrade man med slägga och borr en rad hål och i dessa placerades järnkilar. Genom att slå på dessa kilar sprack berget och blocket lossnade. Blocket lades sedan på en låg vagn eller släde och kördes till stenhuggeriet.

Flera sådana fanns i byn och arbetet pågick främst vintertid. Med mindre släggor, tunga hammare och olika järnmejslar formades stenarna till socklar, portaler, trappstenar, grindstolpar m m.

Vackra exempel på stenhuggarnas skicklighet kan man se på yttertrappan till Gamla lasarettet, socklarna till det f d VK-huset, f d posthuset på Nygatan och på Mimerskolan. Även portalen vid gravkapellet på Backen har utförts av stenhuggarna från Röbäck.

4. Krigsgravarna

Under ryska kriget 1808-1809 fick Umeå och byarna omkring känna på krigets fasor. År 1808 kom order om att upprätta ett krigssjukhus i Umeå.

Krigssjukhus upprättades i kyrkstugorna kring Backenkyrkan men det var inte tillräckligt. Därför upprättades ännu ett sjukhus i Röbäck, där varje ledigt utrymme i stugor och torp togs i anspråk. Dödligheten bland de sjuka var stor och över 570 personer dog och begravdes i Röbäck. Mängden döda medförde att de flesta lades i en gemensamhetsgrav.

5. Kvarnarna i Röbäcken

Röbäck var redan under 1500-talet en betydande jordbruksby. På byns åkrar odlades mest korn och råg. För att mala säden byggdes kvarnar i Röbäcken. Den typ av kvarnar man byggde var skvaltkvarnar. En sådan har vattenhjul med lodrät axel direkt förbunden med den övre kvarnstenen. Vattenflödet i bäcken gjorde det möjligt att mala endast under höst och vår.
Flera kvarnar har funnits i Röbäcken. Av kvarnarna finns idag bara rester av de stengrunder som kvarnarna vilade på.

6. Linodlingen

Kvinnorna i Röbäck rötade sitt lin i ”sönken”, d v s på den myr som kallades Sönkmyran.
Rötningen var ett av de moment som krävdes för att framställa lintråd. Odling och beredning av lin tog mycken tid i anspråk och det var kvinnorna som sådde linet på våren. På hösten innan frosten kom, skördades linet genom att dra upp det med rötterna och binda ihop det i kärvar. De flesta ”sönkena” fylldes igen när idrottsplatsen byggdes. Det ”sönke” som finns på kartan är i stort sett orört.
Det är från linodlingen i Röbäck som skolan Linblomman har fått sitt namn.

7. Fornlämningarna

Under bronsålder för 3000 till 1500 år sedan, uppfördes nio gravar på åskrönet söder om Röbäcks fotbollsplan. Åsen var då en sandig ö längst ute i kustbandet.
Gravrösen finns även på berget söder om Linblommans skolhus och flera andra rösen finns längre söderut. I den gamla sandstranden mellan åsen och fotbollsplanen finns flera små sänkor i marken, delvis fyllda med eldsprängda stenar. Ytterligare sänkor finns i anslutning till elljusspåret.

8. Norrstigen – Kustlandsvägen

Här gick Kustlandsvägen, d v s landsvägen mella Stockholm och Torneå. Denna väg blev på 1660-talet utbyggd så att man kunde åka häst och vagn från Stockholm till Umeå. År 1801 försågs vägen med milstolpar av gjutjärn.

Norrstigen, som senare kom att kallas Kustlandsvägen, gick från Stockholm till Torneå. Den finns inritad på kartor över Röbäck 1693, 1711, 1730 och senare.

9. Galgbacken

Här låg en av de avrättningsplatser som funnits i Umetrakten. Platsen var en kulle på vars södra sida avrättningarna utfördes. Här skedde den sista avrättningen i Västerbotten den 24 augusti 1853. Täktverksamheten har gjort det omöjligt att exakt fastställa platsen. Den siste som avrättades på denna plats var Johan Natanaelsson från Hössjö. Han hade ett år tidigare slagit ihjäl sin svärfar eftersom försörjningsplikten gentemot denna ansågs för betungande.
Hundra år senare, d v s 1953 när man hämtade grus så fann man ett huvudlöst skelett med rester av yllekläder.

Läs mer om vad som hände vid Galgbacken

10. Kyrkberget

Traditionen säger att sten till kyrkbygget på Backen bröts i detta berg i början av 1500-talet. Senare in på 1900-talet har berget använts som stenbrott av stenhuggare från Röbäck.
Mycket talar för att Röbäcksbönder vintertid körde stenen med slädar till kyrkbygget.

11. Jättstuberget

I närheten av Röbäcks by ligger Jättstugan i Jättstubergets sydbrant. Grottan har fått sitt namn av att den förr vid dåligt väder användes som skydd av vallpojkar, ”getare”. Grottan är från början en strandgrotta, ursvallad av Litorinahavet. Mycket senare har frostsprängning orsakat ras i den slirgnejs som bildar grottan.
Grottan har formen av ett större rum som är 11 m brett och 9 m långt samt 3 m högt. I närheten finns ett flertal brons- och järnåldersgravar samt kokgropar.

För att hitta till Jättstugan följer du Historiestigen (orange märkning och sevärdhetskringla samt gul eller grön märkning) i skogsbrynet söder om Röbäcks idrottsplats.

12. Kulturmejeriet

Det gamla mejeriet är omgjort till Kulturmejeriet. Bland annat finns där Glödheta glashytta.
Här kan man se glasblåsare i full aktivitet samt handla glasföremål.
www.glodheta.se

Historia & kuriosa

Om Röbäck

Röbäcks by är belägen ca 4 km sydväst om Umeå centrum. Den är en av de äldsta byarna i Umeå kommun och har under en relativ lång tid även varit den största.

För ca 9000 år sedan och under hela stenåldern låg Röbäck under vatten och inne i den vik som då var Umeälvens mynningsområde. Landhöjningen har bidragit till att området blivit torrlagt.

Röbäcks förhistoria börjar under bronsåldern för ca 1000 år f. kr. Gravrösen från denna tid finns på Thomasberget-Hägnberget som utgör delar av den forntida kusten. Befolkningen livnärde sig på jakt, fiske och i viss mån av boskapsskötsel.

I Röbäcken har det funnits flera kvarnar.

Röbäck har fått sitt namn efter Röbäcken som rinner genom byn. Namnet kommer från den rödaktiga färg som orsakas av järnhaltiga utfällningar. Vattnet i Röbäcken har länge betraktats som hälsosamt, läs mer om Röbäcks källa.

Röbäck finns i skriftliga källor från 1443 då det noteras att ”Olof i Röbäck” ingick i en 12-mannanämnd som detta år infann sig vid tinget i Umeå socken.

I Gustaf Wasas jordebok från 1543 och 1571 nämns 23 bönder bosatta i Röbäck, vilket var det högsta antalet bönder i socknen.

Kartor från 1600- och 1700-talen visar att byns läge då var detsamma som idag. Vid laga skiftet 1885 var antalet bönder drygt 50.

Carl von Linné besöker Röbäck 1732

”Strax vid Rödbäck ligger en träfflig stor äng, helt slät. Om icke av 100-tals lindor (gräsvallar). Sylvosa (skogsbevuxen). Allestädes vid vägen i samma och vid ån, som strax vid staden Umeå flyter, rinna aqvaea accidulate, ochra plene et tunica argenta tectae (syrliga vatten (surbrunnar) fulla av ockra och täckta av en silverhinna). Av detta röda sediment tror jag att Rödbäck har sitt namn.

Umeå som ligger invid denna älven, som med färja seglas över och förer farkoster från havet, är nu en liten stad, som ännu ej väl reparerat sig efter det skadestånd han led av fiendens eld, då han fullständigt blev avbränd.”

Röbäcks by var i högre utsträckning än andra byar inriktad på jordbruk eftersom det var relativt få djur per gård. Röbäcksslätten har sedan århundraden tillbaka varit känd för sina många lador.

 

Carl_von_Linné,2

 

Ur kommunikationssynpunkt har Röbäck haft ett mycket gynnsamt läge. Avståndet till sockenkyrkan på andra sidan av älven var bara några kilometer. På den sidan låg även handelsplatsen, tingshuset och hamnen.

Vägen till sockenkyrkan på Backen härstammar troligen från medeltiden och den följer i samma sträckning som Travbanevägen och fram till färjestället mitt emot Backens kyrka. Denna plats heter fortfarande Hamnögern.

Genom byn gick även , kustlandsvägen, som gick mot norr och söder. Vägen tillkom under 1600-talet och följer i stort ett med landsvägen (f d riksväg 13).

I samband med kriget 1808-1809 inrättades det ett krigssjukhus för sjuka och sårade soldater. 1951 påträffades rester efter en massgrav på en av byns allmänningar och området inhägnades och en minnessten restes över de okända krigsoffren.