Korta notiser

Du är här:///Korta notiser
Korta notiser2016-06-21T13:45:58+00:00

Korta notiser
Källor:
1. Åhr 1730 den 5-13 samt 17-27 Novembr blef i skyldigt följe af thet Wählloflige Landzhöfdinge ämbetetz till Häradzhöfdingen i orten den 22 Julii nästl:ne aflåtne bref, laga husesyn hållen öfwer Landzhöfdinge Bostället Grahn. Kammarkollegiets förordnande om
Besiktning som verkställdes av häradshövdingen Anzenius med biträde av sex nämndemän och omfattade jämförelse av byggnaderna med ritningar samt granskning av räkenskaperna för bygget, ca 20 sidor.
2. Karta 1735: Historiska kartor, Lantmäteristyrelsens arkiv, Umeå socken, Västerhiske nr 1-14, år 1735.
Huvudbyggnaden ( Sätesbyggnaden), Residenset, nr 4
Blev färdigbyggd redan 1723 och var uppförd av timmer och mätte inom knutarna 34 alnar ( 20 meter) i längd och 20 alnar( 12 meter) i bredd samt var 19 varv hög till takfoten.
Den inrymde förstuga, sal, tre kammare och kök samt var försedd med källare och vind. I köket hade byggts ett avskilt kontor. Av syneinstrumentet framgår även att huset hade fyrfallande tak, som var byggt i italiensk stil och
att den var rödfärgad med fönsteromfattningar och dörrar målade i grå oljefärg.
Invändigt fanns kakelugnar ( ovanliga vid den tiden), förtenta gångjärn och lås, fönster hade fint engelskt glas, väggarna var vitlimmade och all träinredning målad med oljefärg.
Dessutom fanns en liten vinkällare.
För hushållets räkning
Två kryddgårdar hade anlagts. Den mindre i direkt anslutning till köket och den större ((kålgård från början) med bevattningsanordning. Båda kryddgårdarna var omgärdade med höga plank med ornamenterade portar och deras överbyggnader.
Två timrade brunnar fanns med syftet att svara för vattenförsörjningen.
För betjänte och tjänstefolk, nr 5
Det fanns en byggnad söder på gården med kök och bostadsrum samt två särskilda byggnader öster om huvudbyggnaden. Den närmaste byggnaden var 10 alnar ( ca 6 meter) i fyrkant och avsedd för vaktknektar och likställda och den bortre för arbetsdrängarna.
På gårdstomten fanns även en stolpbod ( sädesbod), nr 12, ett redskaps- och vagnshus, nr 13 (byggt 1728) samt två hemlighus , ett för över- och ett för undersåtar.
Jordbrukets åbyggnader
Ladugård med stall, nr 13, för 12 hästar, fähus, nr 10, med 18 båsplatser och en liten skulle för höns. Vidare fanns fårhus, foderhus. Svinhus, nr 15, hörde också till gårdens utrustning samt kornlada med loge, nr 14. Dessutom fanns vedhus, nr 11, samt halmlider några bodar
och ett fallfärdigt hemlighus. En ria, nr 16, där man torkade fuktig säd med eld eller luft
som torkningsmedel och en smedja samt badstuga, nr 17 fanns också på ladugårdshemmanet Gran.
Länsstyrelsen
Länsstyrelsen disponerade två förvaltningsbyggnader på Grans ladugård. Den ena var avsedd för lantränteriet, nr 1, som hade hand om kronans medelsförvaltning på orten var därför en högst betydande institution, vars chef lanträntmästaren, stod högre i rang än landskamreraren, som bara var en kronans bokhållare.
Lantränteriet bestod av en stuga och en kammare, totalt 16 alnar ( 9.5 meter) lång och 11 alnar ( 6.5 meter) bred samt 11 varv hög. Utanför denna byggnad finns förstuga över gången till källaren och en källargång till gamla ränterikällaren, som sträcker sig utanför byggnaden ned mot älven. Dessutom finns en bod, ett stall och ett hemlighus.
Eftersom kronoskatterna vid den här tiden i huvudsak betalades med olika persedlar in natura, behövdes stora utrymmen för deras förvaring. En stor källare fanns därför under hela ränteribyggnaden och en bra bit utanför.
Landskansliet, nr 1 och landskontoret, nr 2 hade före 1735 en gemensam byggnad som blev färdig 1728. Byggnaden mätte 11 alnar ( 6.5 meter) på längden och 10 alnar ( ca 6 meter) på bredden samt var 16 varv hög med takfoten. Stommen var av timmer. Dörr av enkla bräder med dubbel spegel. Panel in- och utvändigt samt försedd med förtenta gångjärn och förtent dubbelt lås. Huset hade fyra fönsterlufter med två fönster i varje med gammalt glas. Fyra fönster hade gångjärn. En kakelugn byggd av tegel med en pipa upp genom taket, spjäll och järndörr.
Genom ett brädplank från kakelugnen till ena väggen avdelades huset till kansli och kontor. Hyllor fanns på alla väggarna i kansliet för handlingarnas förvarande.
Kontoret hade lika stort utrymme som kansliet, men var avbalkat i två rum. Hyllinredning som i kansliet.
Utanpå byggnaden fanns en förstuga av mindre format. Ifrån denna enkla byggnad skulle Västerbottens län styras. Landskamreren och landssekreteraren framförde också klagomål inför synemännen över lokaliteterna.
Ett stall och en vagnsbod hade uppförts( se ovan) för länsstyrelsens behov och var nödvändigt för tjänsteresor samt för de kurirer som behövdes för budskickning och annat.
1735 hade Gyllengrip byggt ett nytt hus öster om mangårdsbyggnaden. Detta hus, nr 7, innehöll 8 rum på bottenvåningen och 5 ”kalla” rum på vinden. Byggnaden var avsedd för landshövdingens skrivare och betjänte samt långväga resande. Eftersom mangårdsbyggnaden saknade gästrum.
Väster om kryddgården vid mangårdsbyggnaden hade byggts två nya källare, nr 9. Den södra källaren var avsedd för landshövdingens öl, men även för sex fångar, som kedjades fast vid takåsen. För öltunnornas upp- och nedhissande fanns en vindstock. Den norra källaren var reserverad för fler fångar.