Baggböle sågverk

Du är här:///Baggböle sågverk
Baggböle sågverk2018-01-22T13:31:09+00:00

Nytt såghus uppfördes 1842 och ytterligare två ramar för kantskärning beviljades. Stockfångsten uppgick detta decennium till 7 511 träd årligen.

En förvaltarbostad, Baggböle Herrgård, uppfördes 1846 på älvbrinken ovanför sågen (se nedan).

Från såghuset fördes virket i en träränna till lugnare vatten vid Klockarböle, varifrån det flottades, ”dels medelst rodd dels med tillhjelp af wind”, i buntar dryga två mil till lastageplatsen Degernässanden, Småholmssundet (Holmsund), och Västerbacken vid Umeälvens mynning. År 1848 byggdes anordningar för en bättre lastageplats vid Småholmssundet som fick namnet Holmsund. Virket tvättades efter flottningen innan det kunde stapelläggas.

I början av 1850-talet fick bolaget tillstånd att till Baggböle överflytta sågrätten från den andra Norrforssågen samt från Nyby byamäns enramiga såg till Baggbölesågen.

Ytterligare ett såghus uppfördes nu i Baggböle. Det totala antalet sågramar blev 16. Den nya nedre sågen hade gemensam bröstdamm med den övre.

På västra gaveln av såghuset fanns uppdragsbroar och på den östra två ”railbanor” (järnväg) för utskjutning av bräder och plank. På norra sidan fanns dels en bro för utbärning av bakar och dels – från mellersta botten- en bro med järnskenor, på vilken sågspånen kördes i vagnar till förbränningsugnen. Bakar och ribb brändes i särskild bränngrop. På verksområdet fanns även verkstäder, smedja, ett kontor, kolhus och tullkvarn. Vid sågdammen låg de äldre arbetarbostäderna.

Omkring 170 arbetare, kvinnor och barn ej räknade, sysselsattes vid lastageplatsen och vid de båda sågarna. Driften var från maj till slutet av oktober.

Stockfångsten utökades vid flera tillfällen och uppgick 1855 till 20 040 träd. I slutet av 1840-talet hade bolaget fått rätt att årligen avverka 3200 träd på kronoallmänningar. Den egna tilldelningen räckte inte för den utbyggda sågens kapacitet. Liksom så många andra sågverk överskred Baggböle sin avverkningsrätt. Bönderna uppmuntrades till ökade timmerleveranser.
Baggböle drogs in i en rad mål för olaga avverkning. Sågen fick låna sitt namn till ett begrepp med stark negativ klang, baggböleri som blev synonymt med skogsskövling.

I Baggböle sågades ca 150 000 stockar årligen och bolaget utökade sin råvarubas genom skogsköp. Längsta flottningssträcka var 24 mil och kunde ta upptill tre år.

1885 anlade bolaget en ångsåg vid lastageplatsen i Holmsund och detta innebar att vattensågen i Baggböle avvecklades. Ångsågarna hade betydligt större kapacitet framförallt beroende på möjligheten till kontinuerlig drift. En av de 16 finbladiga ramarna i Baggböle inköptes av Johan August Lindgren, som transporterade den till Risliden i Vindelns kommun. Den överlämnades av dennes dotterson, Axel Ohlsson, 1951 till länets hembygdsförening, som med SCA:s hjälp flyttade den till sågen i Holmsund.

1991 hamnade sågen vid Energicentrum i Klabböle. Sågen har renoverats och är numera i funktionsdugligt skick.

Baggböle och Holmsund förvärvades 1896 av Svartviks Trävaru AB och Baggböle övertogs 1897 av konsul Egil Unander- Scharin. Han planerade 1898 att anlägga ett träsliperi i Baggböleforsen. Projektet föll och Unander- Scharin sålde år 1900 Baggböle till Holmsundsbolaget och anlade istället 1909- 1910 träsliperi i Umeå och Klemensnäs.

Även Holmsunds AB planerade ett träsliperi i Baggböleforsen 1902, men byggde istället sulfatfabriken i Obbola 1911-1913.

1916 anlade Holmsundsbolaget Baggböle kraftverk, som dock såldes till Umeå stad 1947 och lades ned 1958 då Stornorrfors kraftverk byggdes.

Källor: Västerbotten, Brädgårdsarbetare och Baggböle, m fl,
Inventering och bevarandeförslag 1982 och 1984, Västerbottens Museum.
Boken om Brattby, Gubböle och Svallet, byaforskningsgruppen, 2007.

Vykort på Baggböleforsen från 1950-talet, Klabböle kraftverk syns till vänster. Foto: A/B Almquist & Cöster, Hälsingborg

Baggböleforsen i dag. Foto: Lars Beckman

Baggböleforsen i dag. Foto: Lars Beckman