Baggböle by

Du är här:///Baggböle by
Baggböle by 2018-01-22T13:31:09+00:00

Baggböle by är en by från medeltiden. 1543 fanns sex bönder i byn och omkring 1750 fanns fyra hemman- byns stamhemman.

Bland bönderna 1571 märks birkarlen och nämndemannen Könik (König) Olofsson (född ca 1520). Han var en av socknens rikaste bönder, och han och hans hustru Anna Olofsdotter var föräldrar till den blivande ärkebiskopen Petrus Köniksson Kenicius (1555- 1663).
Nils Ahnlund (Fahlgren 1970, s 81) har gissat att Könik Olofsson skulle vara släkt med Könik Skarlakan i Kåddis och att de skulle vara av hanseitisk köpmannasläkt som med Könik Skarlakan kom till Umeå socken och blev birkarlar/landsköpmän.
Eftersom älven ej var segelbar längre uppströms än till Baggböleforsen talar mycket för att Skarlakan måste ha haft en egen hamn nedanför forsen. Könik Olofsson idkade handel på hamnar i södra Sverige och i tyska kuststäder. Mycket talar för att den lilla tjärnen, rakt söder om Baggböle östra by och nere vid älven och vid Könik Olofssons vägs början, är resterna av den lilla hamn som fanns.
Baggböle hamn var sannolikt Umeås första hamn.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Geologiska mätningar har visat att området här var en havsvik in på 1600-talet. Inga rester av hamnen finns kvar förutom den avsnörda tjärnen. Tjärnen kallades enligt karta från 1781 för Hampsänket och från 1822 för Linsänket, och strax nedströms låg en halvcirkelformad vattenyta som kallades Rödsandsdiket. Att området här legat lågt och mycket väl kunde ha varit helt vattentäckt och utgjort ett hamnområde på 1600-talet är därför sannolikt. En provtagning av tjärnens botten har skett 1995 och man fann då tjocka lager av linhalm och tjärnen hade tidigare använts som linsänke där man rötade lin och hampa före vidare behandling. Detta finns även dokumenterat i Pehr Stenbergs Umebeskrivning från år 1800, men även på karta från 1781, där namnet på tjärnen var Hampsänket. Köniks son Petrus Kenicius studerade i Gävle och Uppsala där han tog sin prästexamen 1578. Samma år sökte han tjänst som kaplan i Backens kyrka, men fick ”på grund af sitt svaga målföre icke böndernas bifall som predikant”.

År 1582 begav han sig till Rostocks och sedan till Wittenbergs högskolor för vidare studier till magisterexamen 1586. Han blev därefter professor i Uppsala, biskop i Uppsala 1593, biskop i Skara 1595 , biskop i Strängnäs 1608. Den 2 juli 1609 utsågs Petrus Kenicius av kung Karl IX till ärkebiskop, vilket han var till sin död 1636. baggbole-by-keniciusSom ärkebiskop var han även talman i riksdagen för prästeståndet. Baggbölesonen som inte fick tjänsten som kaplan i Backens kyrka slutade således som ärkebiskop. Kenicius krönte Gustav II Adolf år 1617.
Petrus Kenicius har en väg, Petrus Kenicius väg (den gamla kyrkvägen), i Baggböle uppkallad efter sig och den ligger nordost om Baggböle herrgård. Även hans far Könik Olofsson har en väg uppkallad efter sig, Könik Olofssons väg från Baggböle hamn upp till västra byn.

På 1693 års karta framgår Baggböles fyra gårdar och laxfisket i älven. I öster ligger tre gårdar på ömse sidor om landsvägen och i väster ligger en ensam gård. Grupperingen kan kännas igen än idag. Dessa två bydelar tillväxer under 1700- och 1800- talen. Den östra delen blir den nuvarande bykärnan och den västra med Baggböle sågverk och Baggböle herrgård med omgivande byggnader.
I Baggböleforsen fanns två kvarnar och den första Baggböle sågen samsades med bykvarnarna på den gamla kvarnplatsen. Efterhand försvann dock kvarnarna i takt med sågverkets expansion.
I samband med laga skiftet 1875-76 hade bebyggelsen förtätats i östra bydelen, kring vägskälet mellan landsvägen, byvägen och vägen mot Kulla. I västra bydelen fanns ännu fyra gårdar inklusive sågverkshemmanet. Bebyggelsen kring herrgården växte upp mot landsvägen. Bebyggelseutvecklingen har styrts av vägskälets läge och sågverkets belägenhet.
Baggböle by är av riksintresse för kulturmiljövården.